Livet är rättvist. I alla fall om man ser till antalet timmar på ett dygn. Det spelar ingen roll om du har massor att göra eller absolut ingenting. Tjugofyra timmar är tilldelat oss alla. Punkt slut. Sedan är det upp till var och en att fördela sin tid på bästa sätt. Just nu går det inte jättebra med den fördelningen här på Ajsarve och vi önskar att vi kunde vara på flera ställen samtidigt.
Men häromdagen kom det ett lass med isolering. Spikarna i taket är snart krökta och vi har börjat att sätta väv.
Förhoppningsvis är vi klara med väven den här veckan och kan börja trycka i isolering på måndag. Att kröka spik och sätta väv kallar jag ett tråkigt förarbete. Nödvändigt men trist. Ingen kommer någonsin att se det, det tar tid och man flänger som en galning upp och ner på stegar.
En annan tråkig grej var de gigantiska högarna av resterna från vinden som låg som två bombnedslag i trädgården.
Hur mycket vi än försökte förneka dem så kom vi till en punkt när det bara var att dra på sig arbetshandskarna och börja bära.
Byggledaren sa att eldningsförbudet hade upphört och därför skulle vi elda upp det som inte kunde bli ved.
Jag tog snabbt beslutet att ansvara för elden. En liten kontrollerad brasa med vattenslangen inom räckhåll.
Byggledaren var nöjd med att sköta vedklyven och de knappt hörbara grymtningarna om brasans (lilla) storlek ignorerades på ett bestämt sätt tills de självdog. En hel dag tog det att elda, klyva och köra in all ved. Men nu är trädgården fin och vedförrådet fullt.
Byggledaren jobbar hårt på husbygget i Fide och det är ännu ett antal veckors jobb kvar. Jag försöker hjälpa till så mycket jag kan och "lediga dagar" från jobbet innebär alltid arbete i Fide. I förra veckan putsad vi nästan hela huset på en dag. Jag var helt slut på kvällen och dagen efter kunde jag knappt lyfta höger arm.
-Orutin, sa byggledaren!
Det blev i alla fall väldigt fint och idag fick jag ansvaret att putslaga alla fönstersmygar. Det tog hela dagen att jobba sig runt huset och då är det ändå ett fönster och en dörr kvar.
Nu blir det middag i trädgården. Det gäller att krama ut det sista av sommaren.
A&J
