Jag kan knappt tro att det är sant! Idag fick den äntligen komma in. Nästan osynlig i hörnet står äntligen diskmaskinen!
Jag förstår att det kan låta väldigt löjligt att längta efter en diskmaskin och om sanningen ska fram så har jag ingenting emot att diska för hand. Jag gillar det. Skitig disk på ena sidan, chop chop, rent på andra sidan. Problemet för mig är mer det här med att man måste ta på sig full vintermundering när man ska diska eftersom vi gör det ute.
Dagtid helt ok. På kvällen, nej tack!
Men nu finns det hopp om att vi snart kan få stanna inne efter middagen och slippa 20 minuters ofrivillig uteaktivitet. Jippi!!!
Golvet är fogat och klart och i fredags var det dags för belysningen.
Eftersom byggledaren är säkerheten personifierad så byggde han sig ett säkert litet "torn" som han klättrade upp på för att hänga lamporna.
-Är det där säkert?
-Hur fan ska jag annars nå upp?
Jag höll ett stadigt tag kring ena benet på stegen och tänkte att jag brukar ju faktiskt ha ganska bra reaktionsförmåga. Jag är beredd.
-Jag tror du kan släppa, sa byggledaren och suckade.
Lamporna kom upp och byggledaren ramlade inte ner. Det blev så fint.
Skärmarna är gjorda av sandsten och känns som om dom verkligen hör hemma på Gotland.
Lördag morgon vid 6.30 åkte jag iväg för att jobba. Då hade vi fått ihop en del av köksskåp.
När jag kom hem 15.30 såg det ut så här.
Så om ni någon gång vill ha ett kök monterat och uppsatt på rekordtid så vet ni vem ni ska kontakta. Nu ska alla fronter och passbitar målas och sättas på plats.
I veckan kommer förhoppningsvis Håkan. Han är smed och fantastiskt duktig på rostfritt. Han ska göra diskbänken och diskhon. Ni vet så där supersnyggt när allt är i ett. Inga skarvar eller kanter. Måtte han skynda sig hit!
Efter det förra inlägget där jag la upp några bilder på förr och nu, fick jag ett fantastiskt roligt meddelande.
Ni vet ju att jag är älskar Ajsarves historia och att det finns en själ i det här huset råder det ingen tvekan om.
Vilka som har bott här, hur de levde och vad de gjorde är tusen gånger roligare än alla historielektioner tillsammans.
Så Ingrid om du läser det här, varmt välkommen hit på en kopp kaffe så fort köket är klart. Vi ser fram emot att få höra mer om hur det var att leva här på Ajsarve förr i tiden.
Ta hand om varandra!
A&J