Högtider som påsk, jul och midsommar tycker jag är väldigt överreklamerade helger. För många innebär det mer ångest och prestation än glädje och njutning som det faktiskt borde vara.
I år däremot längtade jag mer än någonsin efter påsken. Inte efter ägg, godis och påskris utan efter barnen och hela familjen som skulle komma.
Vi har haft några oförskämt härliga dagar och jag har verkligen vett att uppskatta hur otroligt bra vi har det.
En annan som levt "La Dolce Vita" är den lilla mus som sprang tvärs över golvet härom kvällen och in bakom hyllan i skafferiet. En intensiv jakt påbörjades av både byggledaren och Stella som röjde runt som två fullkomliga galningar. När hyllan flyttades åt sidan visade det sig att någon eller några varit mer än flitiga och ätit upp ett stort hål i golvet!
Råttfällorna laddades med den allra finaste påskosten och inom en timme var den skyldige hittad, arresterad och dessvärre dömd...
Potatislandet
I torsdags skulle jorden fyllas på i det millimeterbyggda potatislandet.
Byggledaren kom farande med en traktor och vagn och skulle tippa av 8 kubik jord.
Som tur var missade jag de första tio minuterna av dramat som utspelade sig i Ajsarves södra hörna.
Det som tidigare var ett fullkomligt rakt och fint potatisland hade numera formen av en perfekt banan när jag kom ut.
- Du byggledaren,vilken jäkla tur att vi mätte allt millimetern...ville jag säga men valde istället att le snällt och säga
-Oj...men det mesta är ju i alla fall på rätt plats.
Jag vet inte om det var det rätta ordvalet för sekunden efter höll byggledaren på att backa ner ett helt träd som stod "i vägen" för tippningen av den sista jorden.
Jag tjoade, hoppade upp och ner och viftade vilt med både armar och ben tills byggledaren stannande ekipaget och tittade frågande på mig.
-Vad gör du?
-Jag? Vad gör du själv? Du backar över ett helt träd!
-Å fan.
Jorden hamnade inte riktigt där den skulle men jag menar att sånt kan ju verkligen även kan hända den bästa! Eller...?
Efter ett par timmars skyfflande av blöt jord, upprätande av sidoväggar och bara några ytterst få svordomar var både byggledaren och jag nöjda med resultatet.
Vi fick även ner ett gäng hallonbuskar i marken som pricken över i:et.
Nu ska det bara bli lite varmare ute så åker potatisen, dillen, morötterna och löken ner.
Helt plötsligt längtar jag till midsommar.
Påsken kom med både god mat och fantastiskt familjhäng.
Att få ha barnen nära, skämma bort dem lite och bara njuta av att vara tillsammans är ändå det allra allra bästa som finns.
Nu skulle jag uppskatta lite varmare väder.
I det som ska bli matsal ska golvet rivas ut och köket ska flyttas ut i det lilla stenhuset som inte har någon som helst värme.
Att diska ute är också svårare än man kan tro när vattnet fryser i ledningarna och allt är täckt med snö.
Var sjutton är våren????
Ta hand om varandra.
A&J