00.00 la färjan till i Visby hamn efter en lätt gungig överfart. Eftersom varken jag eller byggledaren är några direkta nattugglor så hade vi både hunnit somna, vakna och somna igen i de obekväma stolarna innan det äntligen var dags att försöka räta ut kroppen och köra av båten. Löjligt trötta efter många dagar på resande fot rullade vi söder ut mot Ajsarve.
40 minuter senare möttes vi av två små ljussken i den annars becksvarta natten och svängde in på vår gårdsplan.
En sån skön känsla det var att vara hemma. Nu ville vi bara sova men problemet var att sängarna, som vi haft med oss till Spanien, stod väl inpackade långt in i släpet.
Redan på båten tyckte jag att vi skulle ha en strategi över vad vi behövde göra när vi kom fram och på så sätt komma i säng så snabbt som möjligt. Hur det gick till vet jag inte men jag blev tilldelad dammsugning medan byggledaren skulle ordna belysning och göra upp eld i kaminen...?
What?
Hur som helst blev det ändå typ kaos när alla grejer skulle ur släpet och in i huset och förrådet. Jag sprang. Byggledaren sprang och Stella sprang dubbelt så mycket för att alltid vara där vi var.
Inomhus var det strax över nollan och det enda rummet med plusgrader i var badrummet. Vi övervägde starkt att faktiskt bära in madrassen i duschen och kvarta där men bestämde oss ändå för att sova ute vid brasan.
Någonstans mitt i allt kånkande satte jag igång kylskåpet och tänkte inte mer på det.
Efter en stund lät det väldigt konstigt ifrån köket och vi gick dit för att kolla. Rök och en stickade lukt av bränd maskin mötte oss! Byggledaren är en kvicktänkt kille och drog snabbt ur kontakten till kylskåpet som helt enkelt brann upp där och då.
När vi konstaterat att det inte var någon fara för ytterligare bränder och rökutvecklingar bestämde vi oss helt enkelt för att stänga dörren och lösa problemet efter några timmars sömn.
Med grejer överallt och en termometer som visade drygt 10 grader kröp vi äntligen ner i sängen. Just då kunde jag faktiskt inte låta bli att tänka på hur skönt det skulle ha varit att komma hem till en lägenhet. En liten mysig trea i innerstan med golvvärme, fungerande kylskåp, täta fönster och belysning i alla rum....så enkelt allt hade varit då.
Inte ens Stella ville sova i sin korg på det kalla golvet utan hoppade beslutsamt upp i vår säng och tog helt sonika över min plats.
Så lätt och helt utan hänsyn till mig. Hon är brutal och byggledaren är så lindad runt den där tassen.
Efter en händelserik och sen natt vaknade vi till en ny Iskall morgon med utbrunnen kamin sedan timmar tillbaka.
+ 6 grader och frukost är ingen optimal kombo inomhus.
Resten av dagen gick åt att jaga nytt kylskåp, försöka få alla saker på rätt plats och diska allt porslin och alla köksgrejer, halvliggsndes på knä in i duschen.
Nej, det finns ingen bild på just det momentet eftersom det inte var byggledaren som tilldelades den sysslan.
Ta hand om varandra.
A&J