Slangmannen kom.

Fy fabian vad jag har varit mör. Ni vet så sådär så att det värker i varenda liten muskel som man inte ens visste att man hade. Så mör. 
I förra inlägget berättade jag ju om att byggledaren, den stackaren, mer eller mindre  "tvingades" med till en auktion där han fick sitta på en stol och äta upp barnens godis. En sån uppoffring måste ju återgäldas på något sätt och i det här fallet tyckte byggledaren att skottning av sex ton grus var fullt jämförbart. Fatta hur jobbigt det måste ha varit på den auktionen! 
Eftersom byggledaren är en man som till 99.9% håller vad han säger var jag lite orolig över hur jag skulle lyckas slingra mig ur det där straffarbetet. Det gick inte. 
- Älskling, jag har faktiskt lite ont i huvudet idag. 
- Jag är tillbaka om max en timme med gruset!
- Men jag måste verkligen jobba en stund.
- Ta fram skyffeln och det vi behöver så länge. Handskarna ligger på bänken i snickarboa. 
- Men du kanske vill att jag bakar en tårta till dig medans DU fixar lite med gruset...?
- Sa du tårta...?
- Ja...din favorit kanske?
- Suck...nä, jag vill inte ha tårta. Jag vill ha grus i vardagsrummet!
 
Innan jag ens kan börja berätta om gruset måste jag börja berätta om golvet, jorden och stenarna. 
Så här såg det ut i vårt "vardagsrum".
Vackra men tyvärr dåliga gamla skurgolv. Möblerna hann jag rädda innan byggledaren gick bananas.
För att lättare kunna få in och ut allt material i vardagsrummet tyckte byggledaren att vi skulle ta bort det i stort sett nyinsatta fönstret och använda den vägen för transporter. 
Att bryta upp ett gammalt golv är alltid lika spännande. 
Skulle det bli några fynd? En väldigt gammal hammare och en glasflaska med inskriptionen "USA" låg under plankorna. 
Inte mycket som påminner om ett mysigt vardagsrum...
Golvbjälkarna fick vi såga av innan de gick att kasta ut. 
Nu var det bara att sätta igång och släpa ut alla stora stenar som låg i jorden. Bara de som var stora som en knytnäve fick vara kvar. 
Dagen efter kom den efterlängtade sugbilen som skulle suga ur all jord och sten ur vardagsrummet. 
Det här kommer att gå blixtsnabbt tänkte vi!
Men riktigt så enkelt var det inte! Var femte minut fastnade någonting i slangen eller i bilen och då fick arbetet avbrytas och slangen rensas. Den typen av problematik gillar inte byggledaren. Han vill att det ska gå fort och vara effektivt. Det slutade med att byggledaren och jag gick som två galningar före slangmannen och hackade loss all jord och sten för att han skulle kunna suga ännu fortare. 
Sjukt jobbigt och inte ett dugg ergonomiskt. Arbetsmiljöverket hade sagt ajabaja till den arbetsställningen kan jag lova men fort gick det. Efter fem timmars huggande var vi äntligen klara. Slangmannen och hans kollega såg fullständigt chockade ut och undrade säkert vilka galningar de hamnat hos och lämnade Ajsarve fortare än kvickt. 
Nu var botten nådd och vi skulle äntligen får börja bygga uppåt igen. 
Morgonen efter, när kroppen värkte och händerna hade blåsor efter allt huggande tänkte jag att nu,
nu är vi verkligen värda en dags semester.
Då meddelade byggledaren glatt att idag är det en perfekt dag att skotta grus.
- Nu kör vi babe, det är ju bara 6 ton!
Jag säger det inte högt till någon men ibland undrar jag hur det skulle vara att bo tillsammans med någon som gillar att läsa en bok. Eller kanske samla på frimärken? 
Förmodligen vore det dötrist. 
Ta hand om varandra. 
A& J
 



 

 
 
 

 
 
 














Kommentera inlägget här :