Så kom då dagen då det var dags att återgälda den traumatiska upplevelsen som byggledaren hade fått på auktionen som jag tvingade med honom på.
Som en rättvis kompenation tyckte byggledaren nämligen att jag skulle skotta in 6 ton grus i vardagsrummet. Ni hör ju själva hur fruktansvärt orättvist det låter!
Om man får följa med på en jätterolig auktion, sitta på en stol och sedan till på köpet äta godis, ja då borde man vara tacksam tycker jag. Inte kräva en kompensation!
Byggledaren drog iväg med hotet om att vara tillbaka om en timme med en lastbil grus.
Som en rättvis kompenation tyckte byggledaren nämligen att jag skulle skotta in 6 ton grus i vardagsrummet. Ni hör ju själva hur fruktansvärt orättvist det låter!
Om man får följa med på en jätterolig auktion, sitta på en stol och sedan till på köpet äta godis, ja då borde man vara tacksam tycker jag. Inte kräva en kompensation!
Byggledaren drog iväg med hotet om att vara tillbaka om en timme med en lastbil grus.
- Du kan väl plocka fram skyfflar och handskar under tiden? sa byggledaren lite väl snällt och jag tyckte mig se en glimt av skadeglädje i de där pepparkaksögonen.
På sextio minuter hinner man fundera en hel del över hur mycket 6 ton grus verkligen är.
58 minuter senare rullade det in en stor lastbil på gårdsplanen.
På sextio minuter hinner man fundera en hel del över hur mycket 6 ton grus verkligen är.
58 minuter senare rullade det in en stor lastbil på gårdsplanen.
Jag hade lite svårt att avgöra exakt hur mycket grus vi pratade om men någonstans förstod jag ändå att det skulle kunna bli ett problem att få in det i vardagsrummet. Problem behöver lösningar och när byggledaren backar in mot huset är min geniala plan redan klar. Vi bygger en ramp och häller in skiten!
Jag förklarade min plan för byggledaren som för en gångs skull inte protesterade det minsta. Bara en sån sak gör mig misstänksam.
En gammal taklåt fick tjäna som ramp medan vi turades om att stå på flaket och skyffla och att potionera ut gruset som rann ner i en skottkärra i vardagsrummet.
När lasset var tomt och händerna fulla med blåsor frågade jag byggledaren lite stolt om inte han tyckte att min idé var förträfflig smart?
- Din idé? Varför tror du att vi har sparat den där gamla takplåten så länge?
Vi pratade inte mer om idéer den dagen.
När allt grus var på plats var det dags för paddan att göra sitt.
Jag förklarade min plan för byggledaren som för en gångs skull inte protesterade det minsta. Bara en sån sak gör mig misstänksam.
En gammal taklåt fick tjäna som ramp medan vi turades om att stå på flaket och skyffla och att potionera ut gruset som rann ner i en skottkärra i vardagsrummet.
När lasset var tomt och händerna fulla med blåsor frågade jag byggledaren lite stolt om inte han tyckte att min idé var förträfflig smart?
- Din idé? Varför tror du att vi har sparat den där gamla takplåten så länge?
Vi pratade inte mer om idéer den dagen.
När allt grus var på plats var det dags för paddan att göra sitt.
När byggledaren kollat av alla höjder (på millimetern typ) var det dags att lägga in frigoliten.
Sedan skulle golvvärmen läggas in och för att göra det så enkelt som möjligt byggde byggledaren, alias MacGyver, en liten ställning så att slangen skulle kunna dras in utan risk för trassel. Ibland är han bara bäst min byggledare.
Själv fick jag det ärofyllda uppdraget att se till att slangen hängde i rätt position.
Det var ett riktigt ansträngande jobb som jag tog på fullaste allvar.
Min ledighet beviljades.
På kvällen tog vi upp det sista ur grönsakslandet. Det är ändå lite speciellt att äta det man odlat själv...Det smakar liksom lite bättre.
Det var ett riktigt ansträngande jobb som jag tog på fullaste allvar.
Stella, vår lilla bygghund försöker förstå vad som händer i hennes hem.
Slangen kom på plats och därefter la vi ut armering.
När man är gift med en byggledare så är det ungefär så här mycket man hinner på en dag. Jag bad om ledigt resten av kvällen eftersom händerna hade blåor och ryggen värkte. Min ledighet beviljades.
På kvällen tog vi upp det sista ur grönsakslandet. Det är ändå lite speciellt att äta det man odlat själv...Det smakar liksom lite bättre.
Nästa gång gjuter vi, käkar kräftor och lär oss ord som ingen visste fanns.
Ta hand om varandra.
Ta hand om varandra.
A & J