Det har varit en intensiv helg. Den fruktansvärda händelsen i Stockholm har hållit våra huvuden sysselsatta med både oro och sorg. Att gå här på Ajsarve och skrota känns som en annan värld. En annan planet. Stockholmarna visar tydligt att det finns en värme och medmänsklighet när det verkligen gäller. Ensam är inte stark!
I "Ajsarvevärlden" har det också hänt grejer.
Obetydliga i ett större sammanhang men viktiga för oss.
Potatislandet är klart! Ja, inte klart på så sätt att potatisen är i jorden. Utan själva bygget är klart!
Det var en komplicerad historia ska ni veta!
När virket var inhandlat och all torv var bortgrävd kunde äntligen själva byggandet börja.
Vattenpass, millimetermätning, några svordomar och desto fler skratt är ju de vanliga ingredienserna när vi bygger.
Jag tyckte dock att både vattenpass, millimetermätning och svordomar var enormt onödiga när man anlägger ett potatisland. Byggledaren höll INTE med.
Jag menar, hur seriöst måste det vara???
Det är ju knappast så att någon kommer att klaga på att potatisen inte fick växa upp i ett millimeterrakt land när de äts på midsommar! Eller?
Nu står i alla fall potatislandet där. Rakt, fint, nymålat och helt perfekt!
De 8 kubik jord som behövs för att i över huvudtaget kunna sätta någon potatis blir troligtvis ett senare problem.
Vår "matsal" eller det som ska bli matsal var fram till i går lunch ett ganska litet renoveringsprojekt. Vi har funderat många varv på hur vi ska göra med väggar och golv. Rummet har ju väggbrädor lika breda som en 44:a i skor och det är ju en del av Ajsarve historia och något vi vill bevara så gott det går.
Dessvärre är mycket dåligt och behöver både bytas ut och lagas på flera ställen.
Efter många om och men bestämde vi oss för att spara de äldsta väggarna. Laga dem och sedan måla. Övriga väggar ska putsas och golvet får ligga kvar och lagas där det behövs. En renovering light med andra ord.
Vi ägnade någon timme åt att dra spik och rensa bort gammal tapet. Medan byggledaren började ta bort alla golvlister och dörrfoder gick jag till köket och fixade en stund.
- Kom! Vi har problem!
Som ni ser på bilden är det i mina ögon en lätt underdrift!
Bakom golvlisterna på ytterväggarna var det nämligen staplad sten som dessutom ramlat ihop.
Suck! Det som var tänkt att bli ett "enkelt" projekt blev helt plötsligt betydligt större och framför allt mer kostsamt. Nu måste golvet slitas ut och sedan ska det grävas upp under. Gjutning, isolering, värme, gjutning av nederkant på vägg, nytt golv...
Det var nog första gången sedan vi satte nyckeln i låste på Ajsarve som både jag och byggledaren tänkte f-n!
Vi som hade en sån bra plan! Panela klart på vinden och samtidigt göra klart i matsalen, sedan riva ut köket.
Vid det här laget vet vi ju att det sällan eller aldrig blir exakt som man tänkt sig och efter att vi fått sansa oss några minuter så var planen reviderad och lugnet återställt.
Det kommer att bli bra!
Nu tänker vi fira en härlig påsk med våra barn och med familjen.
Golv, väggar eller potatisland. Vad spelar det för roll? Egentligen? Det är ju människorna vi har runt omkring oss som är det viktigaste.
Ta hand om varandra.
A&J
